Psykologi med fokus på välbefinnande

Positiv psykologi är en gren inom psykologin som fokuserar på att studera och främja människors välbefinnande, lycka och meningsfullhet i livet. Till skillnad från traditionell psykologi, som ofta koncentrerar sig på att behandla psykiska sjukdomar och problem, syftar positiv psykologi till att förstå och förstärka de positiva aspekterna av människors liv.

 Bakgrund

Positiv psykologi har sina rötter i humanistisk psykologi, som under mitten av 1900-talet betonar människans potential och strävan efter självförverkligande. Forskare som Abraham Maslow och Carl Rogers lade grunden genom att fokusera på mänsklig potential och självkänsla snarare än sjukdom och brist.

Begreppet “positiv psykologi” myntades dock officiellt av Martin Seligman, en amerikansk psykolog och tidigare president för American Psychological Association (APA), i slutet av 1990-talet. Seligman ansåg att psykologin hade blivit alltför upptagen med att behandla sjukdomar och försummat att undersöka vad som gör livet värt att leva. Han föreslog att psykologin också borde fokusera på att förstå och främja positivt fungerande, lycka, och välbefinnande.

 Utveckling

Positiv psykologi har utvecklats snabbt sedan sin början och har blivit ett etablerat forskningsområde. Forskare inom positiv psykologi har fokuserat på en mängd olika teman, inklusive:

– Lycka och subjektivt välbefinnande: Studier om vad som gör människor lyckliga och vilka faktorer som påverkar vårt välbefinnande.

– Karaktärsstyrkor och dygder: Undersökningar av positiva personlighetsegenskaper som mod, visdom, medkänsla och tacksamhet.

– Meningsfullhet: Forskning om hur människor finner mening i sina liv, både genom arbete, relationer och andra aktiviteter.

– Flow: Ett tillstånd där en individ är fullständigt engagerad och absorberad i en aktivitet, vilket leder till en känsla av njutning och prestation.

Positiv psykologi har också integrerats i olika utbildnings- och terapimodeller. Seligman utvecklade till exempel “PERMA-modellen,” som står för Positiv emotion, Engagemang, Relationer, Meningsfullhet och Framgångar, som en ram för välbefinnande.

 Tillämpningsområden

Positiv psykologi har en mängd olika tillämpningsområden, både inom och utanför traditionell psykoterapi:

  1. Utbildning: Program som Positive Education syftar till att integrera undervisning i välbefinnande med traditionell akademisk utbildning, för att främja elevers psykiska hälsa och akademiska prestationer.

  

  1. Arbetsplatser: Inom organisationspsykologi används positiv psykologi för att förbättra arbetsmiljöer, öka anställdas engagemang, och främja ledarskap som bygger på styrkor och positivt förhållningssätt.
  1. Hälsovård: Positiv psykologi tillämpas för att hjälpa patienter att hantera kroniska sjukdomar och främja återhämtning genom att fokusera på resurser, coping-strategier och livskvalitet.
  1. Samfund och samhällsutveckling: Program och initiativ som bygger på positiv psykologi har implementerats för att stärka samhällsband, minska sociala problem och öka allmänt välbefinnande.
  1. Personlig utveckling: Positiv psykologi används ofta i coachning och självutvecklingsprogram för att hjälpa individer att identifiera och utnyttja sina styrkor, sätta meningsfulla mål, och uppnå en högre nivå av personlig tillfredsställelse och lycka.

Positiv psykologi har kritiserats av vissa för att vara alltför optimistisk eller för att förenkla komplexa mänskliga upplevelser, men den har också haft en stor inverkan på hur vi förstår och främjar mänskligt välbefinnande. Dess tillämpningar har sträckt sig långt utanför akademin och har påverkat allt från företagskultur till utbildningssystem och personlig utveckling.